Geniet och demonen: "Amadeus" avslöjar storhetens mörka baksida

Händer det att en melodi får dig att tänka på någon speciell? Från vaggvisor från barndomen, till minnen av första kärleken och stunder med den du älskar – musik har en unik förmåga att transportera oss genom tid och rum.

Det är precis denna resa som pjäsen "Amadeus" erbjuder, en berättelse som utforskar de två ikoniska musikaliska genierna, Antonio Salieri och Wolfgang Amadeus Mozart.

Baserad på dramatiker Peter Shaffers verk, presenterar "Amadeus" en av de mest dramatiska tolkningarna av deras relation: Salieri, driven av en brännande avundsjuka, pressar Mozart mot avgrunden.

Pjäsen börjar med Salieris svartsjuka gentemot en blott 10-årig Mozart. En fascinerande, nästan absurd, reaktion från en vuxen man mot ett barns talang – något som i dagens samhälle skulle betraktas som ett tydligt fall för psykologisk hjälp.

Föreställningen bjuder på en stjärnspäckad ensemble: Kw-ho-san, Kw-on-yul och Kim Jae-wook gestaltar Antonio Salieri, en hovkompositör som steg från blygsam bakgrund till en position av stor respekt. Rollen som Wolfgang Amadeus Mozart, begåvad med gudomlig talang, spelas av Moon Yu-gang, Choi Jeong-u och Yeon Yu-seok.

"Blinka, lilla stjärna" – en enkel barnvisa som väcker Mozarts musikaliska värld till liv. Samspelet mellan musik och dans skapar en nästan filmisk atmosfär, där gyllene trappor och strategiskt ljus drar in publiken i föreställningens ramar.

Mellan svart och vitt, mörker och ljus, framträder Mozart – ett geni som gränsar till vansinne. Salieri, som kallar honom "Guds verktyg", vågar inte röra vid honom, vilket bara stärker hans hat och avsky. Detta är den vardagliga verkligheten för Salieri, en hyllad musiker, kungens favorit, vars yttre renhet döljer en ruttnande själ.

Men i Mozarts kompositioner, som tycks sakna varje spår av korrigering, inser Salieri sin egen otillräcklighet. Portarna till himmel och helvete öppnas, och ett kors på scenen symboliserar livets tidigare och framtida öden.

Pjäsen väver samman teman som kärlek, hat och förlåtelse, allt ackompanjerat av musiken som lyfter den emotionella intensiteten. Ett krucifix som skymtar i skuggorna bakom ridån förstärker denna symbolik.

Salieri kallar Mozarts kvinnor "La generosa" – först med innebörden "skamlösa kvinnor", men senare som "generösa kvinnor". Detta visar hans dubbelspel, hur han utnyttjar kvinnor för att uppnå sina mål, bara för att senare inse sin egen moraliska kollaps.

Han darrar inför korset som dyker upp i skuggorna, en skarp kontrast till hans tidigare glans på de gyllene trapporna. Även Mozart gråter i mörkret. Vem vill de verkligen be om förlåtelse? Och vem borde be om förlåtelse till vem? Och vem behöver du be om förlåtelse?

"Amadeus" ställer frågan om vem som förtjänar förlåtelse, vem som inte gör det, och vem som verkligen behöver den.

Föreställningen spelas fram till den 23:e [månadens namn] på Hongik University Daehangro Art Center Grand Theater i Seoul.

Koreanska nätanvändare har hyllat föreställningen med kommentarer som: "Helt fantastiskt, skådespelarna var otroliga!" och "Jag grät och skrattade med karaktärerna. Rekommenderas varmt!". Många lyfter fram det djupa psykologiska porträttet av karaktärerna och den känslomässiga slagkraften i pjäsen.